VÄDRET DÅ · DECEMBER 2015–FEBRUARI 2016
Vintern 2015–2016: Mild som helhet, men knappast halkfri
December var varm och snöfattig i söder. Sedan kom januari med ordentlig kyla och snö i hela landet, innan mildvädret återvände. Vintern 2015–2016 blev en säsong där både vädret och förutsättningarna på vägarna hann ändras flera gånger. SMHI
December: Barmark till jul, men problem på vägarna
Det var inte mycket som påminde om vinter i södra Sverige under stora delar av december. Regn och blåst dominerade, och den 20 december uppmättes hela 13,7 plusgrader vid Fårösund-Ar på Gotland. Julen blev snöfri i hela Götaland och i Svealand utom Dalafjällen. SMHI
Men snöfattigt betydde inte halkfritt. Efter några kallare dagar drog mildluft in igen. Den 17–18 december gav underkylt regn och regn på kalla vägbanor halka och trafikproblem på många håll i mellersta Sverige. Vinterdäcken behövdes alltså även när vädret mest såg ut som höst. SMHI
Den 27 december kom nästa besvärliga omslag. Regn övergick i snö över Sydsvenska höglandet, och på E4 söder om Gränna och riksväg 40 blev det snömodd. Flera avåkningar rapporterades. Det krävdes ingen längre köldperiod för att det skulle bli svårt att ta sig fram. SMHI
Januari: Nu kom vintern på riktigt
Efter nyår ändrades vädret ordentligt. Den 7 januari uppmättes −42,9 grader i Naimakka i nordligaste Lappland. Det var den lägsta temperatur som då hade noterats i Sverige sedan 2001. Kylan höll i sig under ungefär tre veckor, även om det förekom mildare avbrott. SMHI
Även längre söderut blev det rejält kallt. Särna i Dalarna hade −34,9 grader den 15 januari och Hagshult i Småland −23,7 grader den 18 januari. Redan den 12 januari hade sjunkande temperaturer fått våta vägbanor att frysa på i södra Sverige. SMHI
Sedan fick Västsverige ordentligt med snö. I Mollsjönäs, strax nordost om Göteborg, uppmättes 33 centimeter nysnö på morgonen den 19 januari. Snödjupet hade då ökat till 47 centimeter. Snöfallet skapade problem i Göteborgstrafiken, och även flera andra platser i området fick stora mängder. SMHI
Under den 20–24 januari var hela Sverige snötäckt. Men det gick fort åt andra hållet också. När mildluften kom tillbaka smälte snön snabbt i söder. Den 29 januari hade barmarken brett ut sig upp i delar av Svealand. SMHI
Februari: Lite snö i söder, över en meter i Kangos
Februari blev mild som helhet, men skillnaderna inom landet var stora. I Götaland och södra Svealand var många platser snöfria fram till omkring den 10 februari. Därefter kom ett tunt snötäcke, men vid månadens slut hade stora delar av Götaland barmark igen. SMHI
I norra Norrland var bilden en annan. Där fanns mycket snö även utanför fjällen. Den 26 februari uppmättes 121 centimeters snödjup i Kangos i Norrbotten, vilket blev vinterns största observerade snödjup. Samtidigt hade den meteorologiska våren redan börjat komma till delar av södra Sverige. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
Ur däcksynpunkt är decemberhalkan minst lika intressant som januarikylan. Den visar varför det blir fel att bedöma behovet av vintergrepp enbart efter hur mycket snö som ligger på marken. Den här vintern gav problem med ishalka redan under den varma inledningen. SMHI
Vår bedömning är att den som mest körde på snöfria vägar i söder hade anledning att väga in våtgreppet ordentligt. Men inte på bekostnad av allt annat. Januaris snöfall och väderomslagen under säsongen gjorde även snö- och isegenskaperna relevanta. SMHI
Det betyder inte att dubbdäck var självklart bäst för alla. Dubbdäck har generellt bättre grepp på is, medan bra nordiska dubbfria däck också klarar snö. Vilka vägar man kör på och hur de underhålls behöver också finnas med i valet. Trafikverket
Vår slutsats: välj inte vinterdäck efter de mildaste veckorna. Vintern 2015–2016 gav goda skäl att läsa både is-, snö- och våtresultaten i däcktesterna, inte bara titta på slutplaceringen.