VÄDRET DÅ · DECEMBER 2016–FEBRUARI 2017
Vintern 2016–2017: Lite snö i sydväst, men flera besvärliga väderomslag
Vintern blev mild i hela Sverige och särskilt snöfattig i västra Götaland. I fjällen kom däremot mycket nederbörd, och under trettonhelgen blev det ordentligt kallt. Ingen gång under december–februari var hela landet snötäckt samtidigt. Men på vägarna fanns det ändå gott om tillfällen då vintergreppet behövdes. SMHI
December: Grön jul och halka på lucia
Det blev inte mycket till vinter i södra Sverige under december. Julen var snöfri i landets södra delar och även en bit upp längs Norrlandskusten. På annandagen drog stormen Urd in över Sverige. Snarare regn och blåst än något julkortsväder, alltså. SMHI
Men redan på luciadagen hade vädret ställt till det på vägarna. Den 13 december passerade nederbörd över framför allt norra Sverige, med inslag av underkylt regn. Sundsvallsområdet fick svår halka. Även den 7 och 18 december förekom underkylt regn i samband med passerande nederbördsområden. SMHI
Året avslutades sedan med mycket milt väder. På nyårsafton uppmättes 10,8 plusgrader i bland annat Södertälje och Harstena i Östergötland. Det var svårt att tro att en rejäl köldknäpp väntade bara några dagar senare. SMHI
Januari: Från plusgrader till över 40 minus
Den 3–4 januari passerade ett lågtryck över Svealand och Götaland med snö och kraftiga vindar. Snön drev ihop och skapade störningar i trafiken. När lågtrycket hade dragit vidare strömmade kall luft ned över landet. SMHI
Den 5 januari uppmättes −41,5 grader i Nikkaluokta, vilket blev vinterns lägsta temperatur. Även södra Sverige fick känna på kylan. I Kvarn i nordvästra Östergötland sjönk temperaturen till −22,4 grader den 6 januari. Under köldperioden låg snö över nästan hela landet, men vissa platser i södra och västra Götaland hade fortfarande barmark. SMHI
Kylan blev inte bestående. Efter ytterligare ett kallare avbrott i mitten av månaden tog mildvädret över. Efter den 20 januari var Götaland i stort sett snöfritt. Samtidigt fortsatte snön att samlas i fjällen. I Katterjåkk uppmättes 152 centimeters snödjup den 23 januari, och bara två dagar senare kom stora nederbördsmängder i fjällkedjan, huvudsakligen som regn. Inte heller där var vintern bara kall och snöig. SMHI
Februari: Rejält med snö i Skåne, sedan vårvärme och ishalka
Skåne fick en tydlig vinterperiod i början av februari. I Kristianstad föll 29 centimeter snö den 7–9 februari. Knopparp i mellersta Skåne hade 46 centimeters snödjup den 10 februari. Bara fyra dagar senare uppmättes 13,5 plusgrader i småländska Kosta. Det gick alltså ganska fort mellan vinterväder och vårkänsla i söder. SMHI
Den 16 februari kom ett mer besvärligt omslag. Underkylt regn och regn på kalla underlag gav ishalka i Götaland, Svealand och södra Norrland. På flera håll fick kollektivtrafiken ställas in. Under de följande dagarna återkom halkan, framför allt i Svealand, när nya områden med regn och snö passerade. SMHI
Halmstad visar hur lite snö delar av västkusten faktiskt fick. Där dröjde det under den här vinterperioden till den 24 februari innan ett mätbart snödjup noterades: tre centimeter. Två dagar senare var det barmark igen. Däremellan, den 25 februari, hade Katterjåkk återigen 152 centimeter. Samma vinter, men ganska olika förutsättningar. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
För den som mest körde i västra Götaland fanns det anledning att titta ordentligt på vinterdäckens barmarksegenskaper. Vår bedömning är att både bromsning och köregenskaper på torr och våt asfalt förtjänade plats i jämförelsen. Att bara välja efter bästa snögrepp hade varit ett ganska snävt sätt att bedöma däcken den här säsongen. SMHI
Samtidigt går det inte att dra slutsatsen att isgreppet var oviktigt. Halkan i Sundsvall i december och de omfattande problemen i februari visar varför. Det krävdes inget tjockt snötäcke för att vägarna skulle bli besvärliga. SMHI
Dubbdäck har generellt bättre grepp på is. På snö kan däremot bra nordiska dubbfria däck ge likvärdigt grepp. Hur vägarna underhålls och vilka sträckor man behöver köra spelar också in. Väderhistoriken ensam räcker därför inte för att utse en däcktyp som bäst för alla. Trafikverket
Vår slutsats: ge barmarksegenskaperna ordentligt med utrymme, men räkna inte bort isgreppet bara för att snön saknas.