VÄDRET DÅ · DECEMBER 2018–FEBRUARI 2019

Vintern 2018–2019: Rejäl januarikyla och vårvärme redan i februari

Vintern blev mild som helhet, men innehöll både långa köldperioder i norr och fyra namngivna stormar. I södra Sverige kom snön och gick, innan februari avslutades med ett nytt svenskt värmerekord. Längre norrut låg snötäcket kvar under nästan hela vintern. Det spelade alltså ganska stor roll var man körde. SMHI

December: Snön kom lagom till jul, men blev inte kvar överallt

December började milt. Den 3 december uppmättes 10,6 plusgrader i Lund, och nederbörden föll till stor del som regn i söder. Längre norrut började däremot snötäcket byggas upp. I mitten av månaden var större delen av Sverige snötäckt, med undantag för Götalands kusttrakter. SMHI

Kylan höll i sig över julafton, men redan på juldagen började mildare luft ta över. I Götaland blev områdena med barmark allt större. I Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen fortsatte snön däremot att samlas. På nyårsafton uppmättes 79 centimeters snödjup där. SMHI

Mellandagarna bjöd också på väder som är mer intressant för däckvalet än hur vit julen blev. Den 27 december drog regn in över framför allt södra Svealand och norra Götaland. Regnet var lokalt underkylt. Det förekom alltså underkyld nederbörd även när mildluften hade tagit över. SMHI

Januari: Två stormar och nästan 40 minusgrader

Året började med stormen Alfrida, som kulminerade natten till den 2 januari. Vid Örskär i Uppland uppmättes vindbyar på 38,5 meter per sekund. Den 10–11 januari kom nästa storm, Jan, som framför allt berörde fjällkedjan. I Stekenjokk nådde medelvinden orkanstyrka samtidigt som snön föll över Norrlandsfjällen. SMHI

Senare under månaden blev kylan mer långvarig i norr, med flera nätter under −30 grader. Även södra Sverige fick ordentlig vinter mot slutet. Ett större snöfall den 27–28 januari gjorde nästan hela landet snötäckt, med undantag för delar av Skåne. SMHI

Sedan kom ett par riktigt kalla nätter. Den 30 januari noterades −24,7 grader i Hällum i Västergötland och −28,3 grader i Arvika. Dagen efter uppmättes −39,5 grader i Nikkaluokta, vilket blev vinterns lägsta temperatur. Det var alltså inte bara längst i norr som januari avslutades med rejäl kyla. SMHI

Orienteringskarta med Örskär, Hällum och Nikkaluokta markerade.
Örskär, Hällum och Nikkaluokta. Ungefärliga lägen.

Februari: Först mycket snö, sedan över 16 plusgrader

Februari började med mer snö. I Bengtsfors i Dalsland ökade snödjupet med 32 centimeter och nådde 54 centimeter på morgonen den 2 februari. Den som befann sig där hade knappast anledning att räkna bort vintern. SMHI

Men omslaget kom snabbt. Från omkring den 8 februari började snötäcket dra sig tillbaka fortare i söder. I mitten av månaden hade stora delar av Götaland barmark, även om snö fanns kvar på bland annat Småländska höglandet. SMHI

Den 26 februari uppmättes 16,7 plusgrader i Karlshamn. Det innebar ett nytt svenskt februarirekord. Två dagar senare rapporterade ingen av SMHI:s mätstationer i Götaland något mätbart snödjup. Månaden som hade börjat med kraftiga snöfall slutade alltså med ganska tydlig vårkänsla i söder. SMHI

I norr var vintern inte över. Katterjåkk hade 158 centimeters snödjup den 20 februari, säsongens största uppmätta snödjup. Norra Sverige berördes också av stormarna Julia och Mats under månadens andra hälft. Att februari var mild betydde inte att vädret var lugnt. SMHI

Orienteringskarta med Bengtsfors, Karlshamn och Katterjåkk markerade.
Bengtsfors, Karlshamn och Katterjåkk. Ungefärliga lägen.

VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING

Vad betydde det för däckvalet?

Den här säsongen visar framför allt varför däcken behöver passa mer än vädret utanför huset. Den som körde på barmark i söder och sedan reste norrut hade anledning att väga in ganska olika förhållanden. Snön försvann tidigt i stora delar av Götaland, medan större delen av Norrland behöll sitt snötäcke genom vintern. SMHI

För sådan blandad körning skulle vi titta ordentligt på både bromsning på våt asfalt och greppet på snö och is. Inte bara välja däcket med högst totalpoäng, utan kontrollera om det hade någon tydlig svaghet på ett underlag man behövde köra på.

Valet mellan dubb och dubbfritt är en del av detta, men inte hela frågan. Dubbdäck har generellt bättre grepp på is, medan bra nordiska dubbfria däck kan ge likvärdigt grepp på snö. Väglaget påverkas dessutom av hur vägen sköts, så ett uppmätt snödjup säger inte hur mycket snö som ligger på vägbanan. Trafikverket

Vår slutsats: välj däck för hela körningen, inte bara för vardagen hemma. Ett däck som passar pendlingen ska också fungera när resan går norrut eller vädret slår om.