VÄDRET DÅ · NOVEMBER 2020–MARS 2021
Vintern 2020–2021: Varm höst, snörik vinterperiod och nya bakslag i mars
November slog värmerekord och december fortsatte milt. Efter nyår kom i stället kraftiga snöfall och ordentlig kyla. Mildvädret återvände i slutet av februari, men mars gav nya kalla nätter och snöfall innan vårvärmen tog över igen. SMHI: november · SMHI: december–februari · SMHI: mars
November: Nästan ingen uppmätt snö mitt i månaden
November blev rekordmild i SMHI:s Sverigemedelserie. Den 2 november hade Kristianstad 18,3 plusgrader. Snön drog sig samtidigt tillbaka även längre norrut. Den 17 och 18 november var Katterjåkk den enda av SMHI:s stationer som rapporterade mätbart snödjup. Det betyder inte att all mark utanför stationen var snöfri, men visar hur begränsad snötillgången var vid mätplatserna. SMHI
Senare under månaden kom mer snö över nordligaste Svealand och delar av Norrland. I Götaland var snötäcket mest tillfälligt och tunt. Den milda starten blev därmed ännu längre än det verkar om berättelsen börjar först i december. SMHI
December: Regn och ännu en grön jul i söder
December blev mycket mild i hela landet. Sundsvall noterade sin mildaste december i mätserien från 1943. I Stockholm var månaden den tredje mildaste sedan mätningarna började, bara slagen av december 2006 och 2015. SMHI
Det kom också mycket nederbörd, men i södra Sverige föll den mest som regn. Arvika fick sin blötaste december i mätserien från 1945. På julafton var det snöfritt söder om Västerdalälven. Den som väntade på snö i söder fick alltså fortsätta vänta. SMHI
Januari: Snödjupet ökade med 60 centimeter på ett dygn
Efter nyår kom mer vinterlikt väder, och i Ångermanland blev snöfallet svårt att missa. På morgonen den 12 januari hade snödjupet i Forse, väster om Sollefteå, ökat från 25 till 85 centimeter på ett dygn. Även Multrå i Ångermanland och Bispgården i östra Jämtland fick snödjupsökningar på över en halvmeter. SMHI
Snöfallet tillsammans med blåsten byggde upp drivor, och SMHI utfärdade en klass 3-varning. Det var alltså inte bara mängden snö som gjorde ovädret besvärligt, utan också hur den drev ihop. SMHI
Kylan kom också. Den 14 januari uppmättes −39,7 grader i Nattavaara i Lappland. Under den 21–22 januari drog ytterligare ett kraftigt snöfall in över Norrland, och den 24 januari hade Kittelfjäll 168 centimeters snödjup. Snön hann knappt röjas undan innan det kom mer på flera håll i norr. SMHI
Även södra Sverige fick ordentliga snöfall. Efter ett mildare avbrott, då mycket av snön i Götaland hade smält, kom nya snöområden den 27–29 januari. Flera stationer i Småland, Östergötland och Södermanland rapporterade snödjupsökningar på minst 20 centimeter under ett dygn. SMHI
Februari: Rejäl vinter även i söder – sedan 17 plusgrader
I början av februari var hela Sverige snötäckt, och så förblev det i drygt två veckor. Det blev också riktigt kallt långt söderut. Den 13 februari uppmättes −28,5 grader i Horn i södra Östergötland, den lägsta temperaturen i Götaland under december–februari. SMHI
Längs ostkusten kom dessutom återkommande kraftiga snöbyar. I Tyllinge ökade snödjupet med 35 centimeter under dygnet fram till den 8 februari. Snön fortsatte alltså att fyllas på lokalt, trots att februari som helhet var en ganska nederbördsfattig månad. SMHI
Kring den 19 februari kom omslaget. Mycket mild luft drog in och snön började smälta snabbt i söder. Den 25 februari uppmättes 17,0 plusgrader vid Kalmar flygplats, vilket innebar ett nytt svenskt februarirekord vid den tidpunkten. Även bland annat Göteborg, Växjö, Visby och Lund satte nya stationsrekord under månaden. SMHI
Vid månadens slut var i stort sett hela Götaland och stora delar av Svealand snöfria. Februari hade gått från långvarig kyla och snötäcke till ordentlig vårvärme på bara några veckor. SMHI
Mars: Februaris värmerekord satte inte punkt för kylan
Efter den varma avslutningen på februari fortsatte mars först milt. Men den 9 mars uppmättes −14,4 grader i Hagshult i Småland. Ett par dagar senare gav ett lågtryck besvärligt väder, och till morgonen den 12 mars hade Silvergruvan i Bergslagen fått 24 centimeter nysnö. Även Götaland fick nya områden med regn och snö. SMHI
Mot slutet av månaden kom vårvärmen tillbaka. Den 30 mars nådde både Harstena vid Östgötakusten och Oxelösund 19,7 plusgrader. Mars blev alltså mild som helhet, men innehöll ändå en tydlig återgång till vinterväder mellan de varma perioderna. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
Den här vintern skulle vi lägga stor vikt vid snöegenskaperna, även för den som mest körde i södra Sverige. Det handlade inte bara om ett kort snöfall som försvann direkt. Januari och första halvan av februari gav längre perioder med vinterväder, efter en december som knappt hade antytt vad som väntade. Det är vår bedömning utifrån säsongens utveckling. Väderunderlag: SMHI
Men mycket snö gör inte dubbdäck till ett självklart val. Enligt Trafikverket har dubbfria däck likvärdigt grepp med dubbdäck på snö, medan dubbdäck har fördelen på is. Därför skulle vi jämföra snöbromsning och köregenskaper på snö separat från isresultaten, snarare än att bara välja däcktyp. Trafikverket
För körning i söder skulle vi också behålla våtgreppet i jämförelsen. Samma däck skulle användas under den regniga starten, snöperioderna och mildvädret i slutet av februari. Väderunderlag: SMHI
Med november och mars med i bilden blir det extra tydligt hur olika förhållanden samma däck kunde behöva användas i. En lång mild start följdes av snö och kyla, och vårvärmen i februari blev inte heller någon säker slutpunkt. Väderunderlag: SMHI · SMHI
Vår slutsats: låt varken en varm höst eller några tidiga vårdagar ensamt avgöra kraven på vinterdäcken.