VÄDRET DÅ · NOVEMBER 2021–MARS 2022
Vintern 2021–2022: Kall start redan i november och ett nytt bakslag i mars
Kylan kom redan i slutet av november, följd av en kall december och vit jul i nästan hela landet. Januari blev mildare och februari blöt i söder. Mars bjöd på mycket sol och vårvärme, men avslutades med nya minusgrader och snö även i Skåne. SMHI: november · SMHI: december–februari · SMHI: mars
November: Nästan 40 minusgrader före december
Den 28 november uppmättes −37,4 grader i Nikkaluokta. Det var den lägsta novembertemperaturen som då hade noterats i Sverige sedan 1980. Även flera andra platser i norra Sverige hade ovanligt kalla novemberdagar. Den stränga decemberkylan kom alltså inte från ingenstans. SMHI
Under månadens sista dagar märktes kylan också längre söderut. På flera håll i mellersta Götaland sjönk temperaturen under −10 grader. Den 30 november gav ett lågtryck snö i bland annat Blekinge, Halland och delar av södra Småland, medan Skåne främst fick regn. Vinterperioden hade börjat innan kalendern visade december. SMHI
December: Ordentligt med snö redan från start
Den här gången behövde södra Sverige inte vänta till januari på vintern. December började med ett snöoväder som på sina håll gav 20–30 centimeter nysnö i södra och mellersta Götaland. I Kållered, strax söder om Göteborg, uppmättes 30 centimeters snödjup den 3 december. Det var stationens största uppmätta decembersnödjup sedan mätningarna började 1994. SMHI
Längst i norr blev det riktigt kallt. Den 6 december noterades −43,8 grader i Naimakka, den lägsta temperatur som då hade uppmätts i Sverige sedan 2001. I Krokshult i Småland låg samtidigt 43 centimeter snö den 6–7 december. Det blev också det största uppmätta snödjupet i Götaland under december–februari. SMHI
Men snön låg inte kvar överallt. Mildvädret under luciaveckan tog hårt på snötäcket, och i början av julveckan hade de flesta platser i Götaland och södra Svealand barmark. Sedan kom nya snöfall precis före jul. Nästan hela Sverige fick därför en vit jul ändå, även om snötäcket var tunt på många håll i söder. Kring nyår återkom mildluften och slasket. SMHI
Januari: Snön försvann i söder och stormarna kom tillbaka
Kring trettonhelgen blev det åter kallare och snöigare. I Prästkulla i norra Småland föll 17 centimeter nysnö den 6 januari, vilket ökade snödjupet till 22 centimeter. Men redan den 12 januari började snön snabbt smälta bort i södra Sverige. Även i södra och mellersta Norrland minskade snödjupet på sina håll med drygt en decimeter på ett dygn. SMHI
Den 14 januari uppmättes 10,4 plusgrader i Arvika, ett nytt januarirekord för stationen. Oskarshamn hade samma dag 10,7 plusgrader, vilket blev den högsta temperaturen i landet under december–februari. Det var en ganska annan väderbild än under den kalla starten i december. SMHI
Januari blev också betydligt blåsigare. Den 29–30 januari passerade stormen Malik över södra Sverige. Vid Hanö i Blekinge nådde vindbyarna 38,9 meter per sekund, och drygt 30 000 hushåll blev strömlösa efter stormen. Även flera platser i inlandet fick stormbyar. SMHI
I samband med Malik ökade snödjupet med två till tre decimeter vid vissa stationer i mellersta Norrland. I söder blev snötäcket betydligt tunnare där snön lade sig. Samma oväder gav alltså ganska olika resultat. SMHI
Februari: Rekordblött i söder, men snön var inte färdig
Februari blev den nederbördsrikaste februarimånaden i mätserierna för bland annat Malmö, Lund, Halmstad och Varberg. Mildvädret höll också i sig tillräckligt länge för att den meteorologiska våren skulle komma till södra Götaland redan den 15 februari. Men någon lugn februarimånad blev det inte. SMHI
Den 18–19 februari passerade ovädret Nora med regn, snö och kraftiga vindar. Norra och inre Götaland samt sydvästra Svealand fick åter ett sammanhängande snötäcke. Nästa lågtryck kom redan den 20–21 februari och fyllde på ytterligare. I ett område från sydligaste Dalarna till Norduppland och Gästrikland ökade snödjupet med 20–30 centimeter på ett dygn. SMHI
I Älgarås i norra Västergötland uppmättes 34 centimeters snödjup den 23 februari. Längre norrut hade Katterjåkk nått 165 centimeter den 19 februari, det största uppmätta snödjupet under december–februari. Vår i delar av söder betydde alltså inte att vintervädret var över i resten av landet. SMHI
Mars: Vårvärme följdes av snö i Skåne
Efter den blöta februari blev mars ovanligt solig och torr i stora delar av landet. Den 24 mars uppmättes 18,3 plusgrader i Gladhammar i Småland. På många håll hade våren hunnit långt, men det var inte slut på de kalla nätterna. SMHI
I slutet av månaden kom kallare luft tillbaka. Degeberga i Skåne fick tio centimeter nysnö till morgonen den 30 mars. I Hagshult i Småland noterades −13,1 grader den 31 mars. Den varma delen av månaden följdes alltså av ett tydligt bakslag, även långt söderut. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
För körning i södra Sverige skulle vi inte låta den snöfattigare januariperioden väga för tungt. December hade redan bjudit på rejäla snömängder, och snön kom tillbaka i februari. Samtidigt gav den blöta februarimånaden anledning att titta ordentligt på bromsning och köregenskaper på våt asfalt. Vår bedömning är att båda delarna behövde finnas med i jämförelsen. Väderunderlag: SMHI
Valet mellan dubb och dubbfritt behöver däremot utgå från mer än snömängden. Dubbdäck har generellt bättre grepp på is, medan bra nordiska dubbfria däck kan ge likvärdigt grepp på snö. Trafikverket påpekar också att väglag och vinterunderhåll kan skilja mellan olika vägar. Det är därför relevant om man mest kör på större, väl underhållna vägar eller behöver ta sig fram på mindre vägar också. Trafikverket
November och mars visar varför det blir för snävt att bara beskriva julen och högvintern. Här behövde samma däck fungera från den tidiga kylan till de sena bakslagen, med både milda och blöta perioder däremellan. Väderunderlag: SMHI · SMHI
Vår slutsats: utgå från de förhållanden som kan möta dig på vägen, inte från att en månad brukar räknas som höst eller vår.