VÄDRET DÅ · NOVEMBER 2022–MARS 2023
Vintern 2022–2023: Tidig snö, blöt januari och mer vinter i mars
Redan i november kom kraftiga snöfall i södra Sverige. Därefter följde en kall december, mildare väder under januari och februari och en mars med nya snöfall och rejäl kyla. Den som bara tittar på december–februari missar en viktig del av den här säsongen. SMHI: november · SMHI: december–februari · SMHI: mars
November: Från 16 plusgrader till snö på en vecka
I Oskarshamn uppmättes 16,7 plusgrader den 12 november. En vecka senare, på morgonen den 19 november, låg där 25 centimeter snö. Det gick alltså ganska fort från varmt novemberväder till ordentlig vinter. SMHI
De kraftigaste snöfallen berörde nordöstra Småland, östra Östergötland och vidare upp mot Stockholm. I Börrum i Östergötland uppmättes 58 centimeters snödjup den 21 november, ett nytt novemberrekord för stationen som började mäta 1997. Även delar av västra Götaland fick problem med snöfallet när snöbyar bildades över Vänern och Vättern. SMHI
Snön låg däremot inte kvar överallt. Mot månadens slut hade stora delar av Götaland och Svealand barmark igen. Samtidigt var det tunt med snö på många håll i norra Norrland. Den här gången var det alltså en station i Östergötland som noterade månadens största snödjup i landet. SMHI
December: Kallt före jul, sedan halka i mellandagarna
December blev kall i hela Sverige. Den 17 december uppmättes −22,1 grader i Målilla i Småland, och under den 16–17 december var nästan hela landet snötäckt. Men mildluften återkom under julveckan och tog med sig mycket av snön i söder. På de flesta håll söder om Mälardalen blev det en grön jul. SMHI
Väderomslagen märktes också på vägarna. Den 27 december orsakade halka en olycka på riksväg 55 söder om Katrineholm, där bilister blev fast i flera timmar. Nederbörd passerade i flera omgångar under mellandagarna, ibland först som snö och därefter som regn. Det mildare vädret gjorde alltså inte körningen problemfri. SMHI
Året avslutades sedan med tvåsiffriga plusgrader i sydost. På nyårsaftons kväll uppmättes 10,3 grader i Skillinge i Skåne, vilket blev decembers högsta temperatur i Sverige. SMHI
Januari: Först tung snö, sedan regn och snösmältning
Två snöoväder passerade södra Sverige den 4 och 6 januari. På många håll var snön blöt och tung, och flera trafikolyckor, nedfallna träd och strömavbrott rapporterades efter det första ovädret. På morgonen den 7 januari hade Krakstad i Dalsland 44 centimeters snödjup. SMHI
Sedan tog mildluften över. Snön smälte snabbt i söder, samtidigt som mer nederbörd föll. Kombinationen gav lokala översvämningar och mycket höga vattenflöden söder om Mälardalen. Bland annat Malmö, Lund, Växjö, Norrköping och Örebro noterade sina nederbördsrikaste januarimånader i respektive mätserie. SMHI
I Ångermanland blev det i stället allt mer snö. I Hattsjöbäcken ökade snödjupet från 49 till 107 centimeter mellan den 6 och 9 januari. Där nådde snödjupet senare 123 centimeter. Medan snön försvann i söder byggdes alltså ett betydligt tjockare snötäcke upp längre norrut. SMHI
Februari: Vår i söder, men ishalka i norr
Mildluften gav inte bara snösmältning. Den 6 februari övergick snöfall alltmer i regn när nederbörden närmade sig Norrlandskusten. I landskapen Västerbotten och Norrbotten gav regnet ishalka under eftermiddagen och kvällen. Ett ganska konkret exempel på varför en mild vinterdag inte behöver vara lättare att köra i. SMHI
Längre söderut blev det alltmer vårkänsla. Karlshamn hade 11,6 plusgrader den 11 februari, och den meteorologiska våren kom till delar av Götaland redan den 15 februari. Det beskriver temperaturen över flera dygn, inte att risken för snö och halka hade försvunnit. SMHI
Den 17–18 februari passerade stormen Otto. Vid Hanö i Blekinge uppmättes vindbyar på 34,1 meter per sekund. I söder kom regn, medan nederbörden längre norrut föll som snö och fyllde på snötäcket. Februari blev mild som helhet, men innehöll ändå både ishalka, snöfall och kraftig blåst. SMHI
Mars: Vintern kom tillbaka även i söder
Vårvärmen i februari blev ingen garanti för en tidig avslutning på vintervädret. Den 6–9 mars föll så mycket snö över Götaland och södra Svealand att nästan hela Sverige åter blev snötäckt. I Djursätra uppmättes 49 centimeters snödjup den 10 mars, månadens största snödjup i Götaland. SMHI
Det blev också ordentligt kallt. Hagshult i Småland hade −23,6 grader den 9 mars. Den 24 mars noterades −36,8 grader i både Karesuando och Nikkaluokta. Kylan hörde alltså inte bara till januari den här säsongen. SMHI
Mycket av snön i Götaland hann smälta under en mildare period mitt i månaden, men sedan kom nya snöfall. Från den 25 mars fick östra Svealand och nordöstra Götaland påfyllning, och även Gotland blev snötäckt. Under de sista dagarna kom ytterligare snö över norra Götaland. Det fanns gott om vinter kvar när mars tog slut. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
Vi skulle vara försiktiga med att beskriva hela den här säsongen som snöfattig i söder. Det stämmer bättre för december–februari än för hela november–mars. Snöfallen i början och slutet av perioden är en viktig del av bedömningen, särskilt för den som körde i de områden som berördes. Väderunderlag: SMHI
För blandad körning skulle vi därför jämföra snögrepp och våtgrepp ordentligt. Samma däck skulle fungera under både snöperioderna och januaris regn och töväder. Halkhändelserna i december och februari gör också att isegenskaperna behöver finnas med, även om man minns vintern som mild. Det är vår redaktionella bedömning utifrån de dokumenterade förhållandena. Väderunderlag: SMHI
Det gör inte dubbdäck till det självklara valet för alla. Dubbdäck har generellt bättre grepp på is, medan bra nordiska dubbfria däck kan ge likvärdigt grepp på snö. Vilka vägar man kör på, hur de underhålls och hur man kör spelar också roll. Snömängden vid en väderstation räcker inte som beslutsunderlag. Trafikverket
Vår slutsats: låt inte de snöfattiga veckorna avgöra hela däckvalet. Däcken behöver också klara vintervädret som kommer tidigt och det som dröjer sig kvar på våren.