VÄDRET DÅ · NOVEMBER 2023–MARS 2024
Vintern 2023–2024: Tidig snö, extrem kyla och stopp på E22
Vintern kom tidigt och blev periodvis rejält kall. Redan i november låg snön djup på flera håll, och efter nyår kom både extrem kyla i norr och snöovädret som stoppade trafiken på E22 i Skåne. Sedan följde mildare perioder med regn och halka. Det var inte bara minusgraderna som gjorde den här säsongen besvärlig. SMHI: november · SMHI: december–februari · SMHI: mars
November: Gott om snö och köldrekord i Visby
I Sveg i Härjedalen nådde snödjupet 60 centimeter redan under november. Det var nära stationens novemberrekord på 62 centimeter från 1910. Längre västerut, i Vallbo i Jämtland, uppmättes hela 120 centimeter den 30 november. På de här platserna behövde man knappast fundera på om vintern hade börjat. SMHI
Även längre söderut blev det ordentligt kallt. I Visby uppmättes −15,4 grader natten mot den 30 november, den lägsta novembertemperaturen i mätserien från 1859. Två dagar tidigare hade stationen rapporterat 17 centimeters snödjup. Gotland fick alltså både snö och ovanlig kyla före december. SMHI
Väderomslagen märktes också på vägarna. Den 24 november passerade byar med blötsnö eller regn i södra och västra Götaland och gav hala förhållanden. Det var inte bara de stora snömängderna i norr som gjorde vintergreppet relevant. SMHI
December: Snön försvann före jul – och kom tillbaka
December började med snö över nästan hela Sverige. Kylan höll i sig under stora delar av månadens första hälft, men den 16 december kom mildare luft. Dagen efter hade Kalmar 10,2 plusgrader, och den 20 december var det barmark i Götaland och södra Svealand. Snötäcket som hade sett ganska stabilt ut försvann snabbt i söder. SMHI
Sedan kom ovädret Pia den 21–22 december. Snö, kraftig vind och besvärligt väder skapade problem i jultrafiken. I Godegård i norra Östergötland uppmättes 41 centimeters snödjup på morgonen den 23 december. På julaftonsmorgonen var nästan hela landet snötäckt igen, med undantag för de sydöstligaste delarna. SMHI
Men i söder började snön åter smälta under julaftonen. Under mellandagarna passerade nya områden med regn och snö, och den 28–29 december rapporterades trafikproblem på grund av snö och ishalka. Det blev flera byten mellan snö, töväder och halka på ganska kort tid. SMHI
Januari: Över 44 minusgrader i norr och snöoväder i Skåne
Den 5 januari uppmättes −44,6 grader i Vittangi i Lappland. Det var den lägsta temperatur som hade noterats i Sverige sedan 1999. Även södra Sverige fick känna på sträng kyla senare under månaden. Horn i södra Östergötland hade −28,8 grader den 16 januari, den lägsta temperaturen i Götaland sedan december 2010. SMHI
Samtidigt blev snöovädret den 3–4 januari ett av säsongens tydligaste exempel på hur svårt vintervädret kan slå mot trafiken. Kraftigt snöfall och ostliga vindar gav svåra problem med snödrev i Blekinge och östra Skåne. På E22 blev det ett långvarigt trafikstopp. I Brösarp på Österlen ökade snödjupet med 28 centimeter och nådde 38 centimeter på morgonen den 4 januari. SMHI
Senare under månaden blev det mildare, men inte genast lättare på vägarna. Den 21–22 januari föll regn över kalla vägbanor och gav halka i södra Sverige. Regnet och mildluften tog också hårt på snötäcket. Vid månadsskiftet hade nästan hela Götaland barmark igen. SMHI
Februari: Storm, ny kyla och en blöt avslutning
Februari började med stormen Ingunn över norra Sverige. I Stekenjokk uppmättes 51,8 meter per sekund i medelvind den 1 februari, ett nytt svenskt rekord. Ovädret gav bland annat inställda tåg och stängda skolor i norr. SMHI
Därefter återkom kylan. Den 11 februari hade Gielas i södra Lapplandsfjällen −40,8 grader. Men från omkring den 13 februari började mildare luft åter ta över, och den 16 februari uppmättes 11,0 plusgrader i Lund. Skillnaderna mellan landsändarna var fortsatt stora. SMHI
I Götaland och Svealand blev februari blöt eller mycket blöt. Karlstad fick sin nederbördsrikaste februarimånad i mätserien från 1858, och även Vallentuna noterade ett nytt månadsrekord. Snön i söder smälte undan igen. Den som mindes januari som en ordentlig snövinter fick en ganska annan avslutning på februari. SMHI
Mars: Vårvärme i söder, men nya snöfall längre norrut
Mars blev överlag varmare än normalt jämfört med perioden 1991–2020, men innehöll flera kalla avbrott. Den 16 mars övergick regn i snö när kallare luft drog söderut. Uppland fick särskilt kraftigt snöfall, och på morgonen den 17 mars hade snödjupet i Östervåla ökat med 28 centimeter. Snödjupsökningar rapporterades ända ned till norra Småland och Gotland. SMHI
Mot slutet av månaden blev kontrasterna tydliga. Varberg hade 16,8 plusgrader den 27 mars. Dagen före hade Nikkaluokta −31,3 grader. Det var alltså ganska olika förutsättningar för den som skulle ut och köra i Halland respektive norra Lappland. SMHI
I mellersta och norra Norrland fylldes snötäcket dessutom på med flera decimeter på sina håll under påskveckan. Mars var därför inte bara en avslutning med snösmältning, utan också en månad med nya snöfall och fortsatt vinter längre norrut. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
Den här säsongen skulle vi lägga stor vikt vid dokumenterat grepp på både snö och is. Inte bara titta på totalplaceringen i ett test, utan läsa hur däcken bromsade och uppförde sig på respektive underlag. Regnet och mildperioderna ger samtidigt anledning att behålla våtgreppet i jämförelsen. Det är vår bedömning utifrån säsongens väderomslag. Väderunderlag: SMHI
Mycket snö gör däremot inte dubbdäck till det självklara valet. Dubbdäck har generellt bättre grepp på is, medan bra nordiska dubbfria däck kan ge likvärdigt grepp på snö. Vilka vägar man kör på, hur de underhålls och bilens utrustning spelar också in. Trafikverket
Stoppet på E22 är heller inget däcktest och visar inte vilken däcktyp som hade varit bäst. Däremot är det en påminnelse om att bra däck inte räcker som enda förberedelse. Väder, trafikinformation och möjligheten att skjuta upp en resa behöver också vägas in när oväder väntas. Väderunderlag: SMHI
Vår slutsats: prioritera vintergreppet, men räkna inte med att bra däck gör alla vinterresor möjliga.