VÄDRET DÅ · NOVEMBER 2024–MARS 2025

Vintern 2024–2025: Lite snö i söder, men ändå besvärlig halka

Mildväder präglade vintern, och i Götaland var både december och februari mycket snöfattiga. Men det kom perioder med ordentligt vinterväder också. Kring nyår blev nästan hela landet snötäckt, och i februari gav snöbyar och halka stora trafikproblem i Uppland. En ganska lugn vinter på papperet var inte alltid lika lugn på vägarna. SMHI: november · SMHI: december–februari · SMHI: mars

November: Nästan snöfritt, sedan 70 centimeter i Bygdsiljum

I mitten av november var det ont om snö även i norra Sverige. Den 13–14 november rapporterade ingen av SMHI:s stationer mer än tre centimeters snödjup. Snön som hade kommit tidigare under månaden hade till stor del smält bort. SMHI

Sedan ändrades vädret ordentligt. Den 20–21 november drog snöovädret Jari in över framför allt Uppland och Norrlandskusten, med kraftigt snöfall och hårda vindar. På morgonen den 22 november uppmättes 70 centimeters snödjup i Bygdsiljum i Västerbotten, sydväst om Skellefteå. Älvkarleby i norra Uppland hade samtidigt 47 centimeter. Det var det samlade snödjupet vid mätplatserna, inte snömängden på vägarna. SMHI

Även Skåne fick snö. I Stehag uppmättes 17 centimeter den 23 november. Men i slutet av månaden återkom mildare väder, och mycket av snön i Götaland och södra Svealand försvann igen. Den första ordentliga vinterperioden blev alltså kort på många håll i söder. SMHI

Orienteringskarta med Bygdsiljum och Älvkarleby markerade.
Bygdsiljum och Älvkarleby. Ungefärliga ortslägen.

December: Grön jul i söder, men rejält med snö i Falun

December blev mild i nästan hela landet, men skillnaderna mellan enskilda dagar och platser var stora. Den 16 december hade Karlshamn 12,3 plusgrader. Två dagar senare sjönk temperaturen till −38,1 grader i Naimakka i nordligaste Lappland. Båda noteringarna ryms i samma milda decembermånad. SMHI

Julen blev i huvudsak grön söder om Dalälven. I Falun blev det däremot gott om snö lagom till jul. Vid stationen Falun-Lugnet ökade snödjupet från tre till 32 centimeter mellan morgonen den 23 och 24 december. Det behövdes alltså ingen resa ända upp till fjällen för att möta en annan vinter än den i söder. SMHI

På nyårsafton kom nästa omslag. Ett nederbördsområde drog in över södra Sverige och gav ymnigt snöfall i Svealand och nordligaste Götaland under kvällen. Året avslutades med mer vinterväder än julhelgen hade bjudit på. SMHI

Orienteringskarta med Falun markerade.
Falun. Ungefärliga ortslägen.

Januari: Snö och kyla först, sedan snabb snösmältning

Under den 4–6 januari var nästan hela Sverige snötäckt. Det blev också ordentligt kallt. På trettondagen uppmättes −36,2 grader i Kvikkjokk-Årrenjarka i Lappland. För den som hade väntat på en tydligare vinter kom den nu. SMHI

Den 6–7 januari passerade ovädret Floriane med kraftigt snöfall och blåst. I Krakstad i Dalsland uppmättes 47 centimeters snödjup på morgonen den 7 januari. Då hade Dalsland och sydvästra Värmland mer snö än stora delar av södra Norrland och norra Norrlandskusten. Samtidigt övergick snöfallet i regn i delar av Götaland när mildare luft följde med ovädret. SMHI

Från omkring den 13 januari tog mildluften över på allvar. Under månadens två sista veckor hade större delen av Götaland och sydöstra Svealand mestadels barmark. Även i Jämtland var det lokalt snöfritt den 17 januari, innan nya snöfall kom några dagar senare. Snöbilden gick inte riktigt att dela upp i ett snöfritt söder och ett snörikt norr. SMHI

Orienteringskarta med Krakstad markerade.
Krakstad. Ungefärliga ortslägen.

Februari: Snöbyar och halka på E4 och E18

Februari dominerades länge av torrt högtrycksväder. I Götaland rapporterade ingen av SMHI:s stationer ens tio centimeters snödjup under månaden. Mest hade Vårgårda i Västergötland, med nio centimeter den 3 februari. SMHI

I Uppland blev det betydligt besvärligare. Den 14–16 februari drog snöbyar in över östra Svealand. SMHI beskriver hur snöbyarna och halkan den 15 februari ledde till två masskrockar: på E4 vid Björklinge och på E18 mellan Bålsta och Enköping. På morgonen efter uppmättes 18 centimeters snödjup i Vattholma och 16 centimeter i Björklinge. SMHI

När mildluften sedan kom tillbaka uppstod nya problem. Den 21 februari gav underkyld nederbörd över kalla vägbanor svår ishalka i delar av södra Sverige. Det var alltså inte bara snöfallen som gjorde körningen besvärlig. Även omslaget till varmare väder ställde till det. SMHI

Orienteringskarta med E4 vid Björklinge och E18 mellan Bålsta och Enköping markerade.
E4 vid Björklinge och E18 mellan Bålsta och Enköping. Schematiska områden, inte exakta olycksplatser. Bålstas ortsläge: © OpenStreetMap-bidragsgivare (ODbL).

Mars: Nästan 19 plusgrader, sedan snö i Dalsland

Mars började med ovanlig värme. Redan den 7 mars uppmättes 18,6 plusgrader i Oskarshamn. Enligt SMHI hade en så hög temperatur aldrig tidigare observerats så tidigt på året i Sverige. Det fanns gott om anledning att få vårkänslor. SMHI

Men några dagar senare kom kallare luft och nya snöfall. Den 13 mars hade både Bengtsfors och Krakstad i Dalsland 16 centimeters snödjup. Snö föll även längre söderut, bland annat i Småland och norra Skåne. Den 15 mars sjönk temperaturen till −11,5 grader i Hagshult i Småland. Den varma inledningen hade inte satt punkt för vintervädret. SMHI

I fjällen fortsatte snöbyarna att fylla på snötäcket. Den manuella stationen i Katterjåkk rapporterade 188 centimeters snödjup den 25 mars. Samtidigt var snödjupen mindre än normalt på många andra håll i norr. I slutet av månaden gick gränsen för snötäcket genom Dalarna och Hälsingland. SMHI

Orienteringskarta med Oskarshamn och Katterjåkk markerade.
Oskarshamn och Katterjåkk. Ungefärliga ortslägen.

VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING

Vad betydde det för däckvalet?

För den som mest körde på snöfria vägar i söder skulle vi ge bromsning och köregenskaper på både torr och våt asfalt ganska stor vikt. De egenskaperna behövde fungera under en stor del av vardagskörningen. Att bara välja efter bästa snöresultat hade varit ett snävt sätt att läsa däcktesterna den här vintern. Det är vår bedömning utifrån säsongens väderbild. Väderunderlag: SMHI

Men vi skulle inte sänka kraven på isgreppet bara för att snödagarna var få. Halkan den 21 februari visar varför: mildluften kunde göra väglaget besvärligare, inte enklare. Väderunderlag: SMHI

Dubbdäck har generellt en fördel på is, medan bra nordiska dubbfria däck också fungerar bra på snö. Vilka vägar man behöver köra på och hur de underhålls spelar därför roll. Väderhistoriken säger inte att en viss däcktyp var bäst för alla, och trafikolyckorna i februari är inget underlag för att bedöma enskilda däckmodeller. Trafikverket

Vår slutsats: ge barmarksegenskaperna ordentligt med utrymme, men välj inte bort vintergreppet för att snödagarna är få.