VÄDRET DÅ · NOVEMBER 2025–MARS 2026
Vintern 2025–2026: Mild december, sedan snöoväder och långvarig kyla
December var mycket mild, men efter nyår kom både stora snömängder och längre perioder av kyla. I Tornedalen blev vintern den kallaste på flera årtionden. Sedan följde en rekordvarm mars. Det var stora skillnader mellan säsongens olika delar, även för den som höll sig till samma vägar. SMHI: november · SMHI: december–februari · SMHI: mars
November: Sexton plusgrader först, sedan snöproblem i Skåne
Den 6 november uppmättes 16,0 plusgrader i Halmstad, vilket tangerade stationens novemberrekord. Men värmen blev inte kvar. Från mitten av månaden drog kallare luft söderut och vintervädret nådde stora delar av landet. SMHI
Den 19–21 november kom kraftiga snöfall över framför allt södra och östra Götaland samt sydöstra Norrland. I Skåne blev det stora störningar i trafiken. Kråkemåla i Småland hade 40 centimeters snödjup på morgonen den 21 november, medan Torsåker i Gästrikland hade uppmätt 34 centimeter dagen före. Det blev en ordentlig start på snösäsongen på vissa håll, trots den varma inledningen. SMHI
Mot slutet av månaden återkom mildare luft och regn. Snötäcket började minska i söder, även om snön låg kvar längre i sydöstra Götaland. SMHI
December: Rekordmilt i Dalarna, men svår halka längs E4
December blev mildare än normalt i nästan hela Sverige. I Falun blev det den mildaste decembermånaden i mätserien från 1860, med en medeltemperatur på +2,2 grader. Även Särna, Malung och Älvdalen satte nya decemberrekord. I Götaland och större delen av Svealand var det barmark under en stor del av månaden. SMHI
Men mildvädret gjorde inte alla vägar lättare att köra på. Den 18 december stod trafiken tidvis stilla på E4 mellan Luleå och Kalix på grund av svår halka. Samtidigt rådde plusgrader i en stor del av landet. Det är en av säsongens tydligaste påminnelser om att lufttemperaturen inte berättar hela historien om väglaget. SMHI
Efter jul kom stormen Johannes. Den 27 december noterade Söderarm vid Upplandskusten vindbyar på 40,2 meter per sekund. Stormen orsakade omfattande trädfällning och strömavbrott. Den snöfattiga decembermånaden var alltså inte särskilt odramatisk för alla. SMHI
Januari: Från fyra centimeter snö till över en meter
Året började med snöovädret Anna. I Härnebo i sydligaste Hälsingland ökade snödjupet från fyra centimeter på nyårsdagen till 101 centimeter på morgonen den 3 januari. Oskarshamn gick från snöfläckar den 2 januari till 53 centimeters snödjup dagen efter. Det kom alltså mycket snö på kort tid, även långt från fjällen. SMHI
Den 7 januari kom nästa kraftiga snöfall. I Göteborgsområdet föll på sina håll 20–30 centimeter nysnö under dagen, vilket skapade problem. Snöfallet fortsatte sedan nordostut över landet. SMHI
I norr var det framför allt den långvariga kylan som stack ut. Pajala fick sin kallaste januari sedan mätningarna började 1940. I Karesuando var januari den kallaste sedan 1893. Det handlade alltså om betydligt mer än någon enstaka kall natt. SMHI
När mildare luft kom in den 13–14 januari uppstod ett annat problem. Snöfall övergick i regn i delar av Götaland och Svealand. Regnet föll på kalla vägbanor och gav halka. Efter snöovädren behövde förarna alltså hantera även ett besvärligt tövädersomslag. SMHI
Februari: Snö i hela landet och rejäl kyla även i söder
Februari fortsatte med vinterväder. Efter ett snöoväder den 5–6 februari blev även de tidigare snöfria delarna av västra Götaland vita. Under den 7–19 februari var hela Sverige snötäckt. Det var inte längre bara vissa landsändar som hade en tydlig snövinter. SMHI
Kylan märktes även långt söderut. Den 15 februari uppmättes −27,1 grader i Horn i södra Östergötland. Två dagar tidigare hade Gielas i Lappland haft −39,5 grader. Februari blev kallare än normalt i hela landet jämfört med perioden 1991–2020. SMHI
Men avslutningen blev en annan. Från den 21 februari började den meteorologiska våren etablera sig i sydligaste Sverige. Den 27 februari hade Kristianstad 12,7 plusgrader, och snön smälte snabbt på många håll i Götaland och sydöstra Svealand. SMHI
Mars: Rekordvarmt, men snön fanns kvar i norr
Mars blev den varmaste marsmånaden i SMHI:s landsomfattande temperaturserie från 1858. Värmen stack särskilt ut i norra Sverige. I Jokkmokk hamnade mars månadsmedeltemperatur för första gången över noll grader i mätserien från 1861. Efter den kalla vintern blev omslaget tydligt även där. SMHI
Den 9 mars uppmättes 17,4 plusgrader i Oskarshamn. Snön försvann tidigt från stora delar av södra Sverige, även om delar av Småland fick ett kortvarigt snötäcke igen den 15 mars. Det hade i stort sett smält bort redan dagen efter. SMHI
Längre norrut fanns fortfarande ordentligt med snö. I Katterjåkk uppmättes 109 centimeters snödjup den 27 mars. Vid månadens slut återstod snötäcke i nordligaste Värmland och norra Dalarna inom Svealand. Rekordvärmen betydde alltså inte att hela landet hade barmark. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
Vår bedömning är att snö- och isegenskaperna förtjänar stor vikt för den som behöver kunna köra även under sådana här vinterperioder. Den milda decembermånaden hade varit ett dåligt underlag för att sänka kraven på vintergreppet. Januari och februari blev något helt annat. Väderunderlag: SMHI
Det betyder däremot inte att dubbdäck var det självklara valet för alla. Dubbdäck har generellt bättre grepp på is, medan bra nordiska dubbfria däck kan ge likvärdigt grepp på snö. Vilka vägar man kör på, hur de underhålls och hur man anpassar körningen spelar också roll. Trafikverket
För blandad körning skulle vi därför läsa testernas snö-, is- och våtresultat var för sig. Ett bra resultat på våt asfalt ersätter inte vintergreppet, men vinteregenskaperna är heller inte allt som behöver fungera.
Vår slutsats: välj för hela säsongen. En mild december säger ganska lite om vad däcken behöver klara efter nyår.