VÄDRET DÅ · DECEMBER 2017–FEBRUARI 2018
Vintern 2017–2018: Mycket snö i norr och en kall avslutning
Norra Sverige fick ovanligt mycket snö, även nära kusten. I söder kom snön och gick under december och januari, innan februari avslutades med ordentlig kyla och besvärliga snöoväder. Skillnaderna var stora, både mellan landsändarna och under säsongens gång. SMHI
December: Nästan tolv plusgrader före jul
I södra Sverige blev december blöt och blåsig. Snön som hade kommit tidigare under månaden försvann när mildluften drog in inför jul. Den 23 december uppmättes 11,9 plusgrader i Karlshamn. På julafton hade SMHI:s mätplatser i Götaland och södra Svealand barmark. SMHI
Även i norr kunde temperaturen ändras rejält. Nikkaluokta hade −27,8 grader den 19 december och +7,0 grader dagen efter. Mildluften förde också med sig regn, lokalt underkylt, som orsakade halka på många håll i norra Sverige. Det var alltså inte bara i söder som vädret växlade. SMHI
Snötäcket fortsatte ändå att växa i Norrland, med ordentlig påfyllning efter jul. Sett över landsändan fick SMHI gå tillbaka till 1993 för att hitta ungefär lika stora snödjup vid årets slut. Medan södra Sverige hade svårt att behålla snön fanns det redan gott om den längre norrut. SMHI
Januari: Stormen Cora och allt mer snö
Den 7 januari drog stormen Cora in över norra Sverige. I Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen nådde medelvinden orkanstyrka. Tillsammans med snöfallet gav blåsten stora problem: vägar stängdes av och tågtrafik fick ställas in. SMHI
Norrland och större delen av Svealand var snötäckta under hela januari. I Kittelfjäll uppmättes 155 centimeters snödjup den 24 januari, vilket blev månadens största uppmätta snödjup i landet. På flera håll i Norrland var snödjupen ovanligt stora för att vara januari. SMHI
I Götaland var det mer fram och tillbaka. Omkring den 17 januari hade nästan hela Sverige snötäcke, men en vecka senare återkom mildluften och nästan all snö i Götaland smälte bort. På kvällen den 24 januari hade Norrköping 10,3 plusgrader. Den som körde mycket i söder fick alltså både vinterväder och milda, blöta perioder under samma månad. SMHI
Februari: 175 centimeter i Gåltjärn och snöoväder i Skåne
Februari började med kraftigt snöfall längs södra Norrlandskusten. Ångermanland, Medelpad och Hälsingland hade redan mycket snö, och nu kom ytterligare flera decimeter. Blåsten byggde upp drivor och gjorde trafikläget besvärligt. Den 2 februari uppmättes 175 centimeters snödjup i Gåltjärn i Ångermanland. Det var det samlade snödjupet, inte mängden som föll under det enskilda ovädret. SMHI
Det speciella var att de stora snömängderna inte bara fanns i fjällen. Längs Norrlandskusten låg på flera håll lika mycket eller mer snö än i de västra fjälltrakterna. Den som reste till kusten kunde alltså inte räkna med mindre snö. SMHI
Efter ett mildare avbrott under månaden spred sig kylan söderut. Den 26 februari noterades −40,4 grader i Gielas i södra Lapplandsfjällen, vinterns lägsta temperatur. SMHI
Samtidigt blev det besvärligt även längst i söder. Under februaris sista två dygn ökade snödjupet i sydöstra Skåne från nästan ingenting till omkring två decimeter. Kraftig vind gav snödrev och snörök med dålig sikt. Även Smålandskusten och Stockholmsområdet fick trafikproblem. Enligt SMHI avrådde Trafikverket från att ge sig ut i trafiken i drabbade områden, eftersom det fanns risk att bli fast. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
Vår bedömning är att snögreppet förtjänade stor uppmärksamhet den här säsongen, särskilt för den som ofta körde på snöiga vägar i Norrland och norra Svealand. Där handlade det inte bara om något enstaka snöfall. Snötäcket byggdes upp tidigt och låg kvar, samtidigt som nya snöfall återkom. SMHI
Men mycket snö betyder inte automatiskt att dubbdäck är rätt val. Bra nordiska dubbfria däck kan ge likvärdigt grepp på snö. Dubbdäckens tydliga fördel ligger framför allt på is. Därför behöver man skilja på däckens snöegenskaper och isegenskaper när man läser testerna, inte behandla allt vintergrepp som samma sak. Trafikverket
För den som mest körde i söder behövde även barmarksegenskaperna vägas in. Samtidigt visar avslutningen i februari varför det hade varit fel att utgå från att vintern skulle fortsätta vara mild. Vår slutsats är att däckvalet behövde ta höjd för både vardagskörningen och de ordentliga vinterperioderna. SMHI
Vi skulle lägga stor vikt vid snögreppet den här säsongen – men inte låta snömängderna ensamma avgöra valet mellan dubb och dubbfritt.