VÄDRET DÅ · DECEMBER 2019–FEBRUARI 2020
Vintern 2019–2020: Rekordmilt – men inte problemfritt på vägarna
Det här blev vintern då snön nästan uteblev i stora delar av södra Sverige. Säsongen satte nytt värmerekord i SMHI:s Sverigemedelserie, samtidigt som norra Norrland fick stora snödjup. Mildluften nådde även dit, där regn och underkylt regn periodvis skapade stora problem med ishalka. Varmt betydde alltså inte automatiskt bra väglag. SMHI
December: Regn på kalla vägbanor redan från start
December började kyligt, men redan den 3 december kom mildare luft och regn över södra Sverige. Regnet föll på kalla vägbanor och gav blixthalka. Det var ett tidigt exempel på det som skulle prägla delar av vintern: plusgrader i luften, men besvärligare förhållanden på marken. SMHI
Sedan fortsatte nederbördsområdena att passera. I söder föll nederbörden mest som regn, och de enstaka snöfallen gav inget utbrett, varaktigt snötäcke. Månaden blev grå, blåsig och mild. Den 30 december uppmättes 10,9 plusgrader på Harstena vid Östgötakusten. Någon längre köldperiod hade södra Sverige inte fått. SMHI
I större delen av Norrland låg däremot snön kvar genom månaden. Redan den 3 december hade Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen 121 centimeters snödjup. På juldagens morgon gick snögränsen från mellersta Värmland till Gästrikland. Julvädret såg alltså ganska olika ut beroende på var man befann sig. SMHI
Januari: Tolv plusgrader och nästan ingen snö i Götaland
Den som väntade på att vintern skulle komma efter nyår fick fortsätta vänta i söder. Januari blev extremt mild, och många stationer noterade sin högsta januarimedeltemperatur sedan mätningarna började. Den 15 januari uppmättes 12,1 plusgrader i Oskarshamn. SMHI
Snöbristen i Götaland var påtaglig. Fram till månadens sista dag var Rörvik i Småland den enda stationen där SMHI hade registrerat något snödjup: en centimeter den 4 och 5 januari. Först den 31 januari fick flera stationer mätbar snö. Mest noterades då i Svinhult i Östergötland, med nio centimeter. Det blev inte mycket snöskottning den månaden. SMHI
Längre norrut fanns både snö och ordentlig kyla. Katterjåkk hade 169 centimeters snödjup den 24 januari. Tre dagar senare sjönk temperaturen till −36,1 grader i Karesuando. Att januari var rekordmild som helhet betydde inte att kylan helt saknades. SMHI
Februari: På vissa håll gick hösten direkt över i vår
I stora delar av Götaland och södra Svealand kom den meteorologiska våren redan den 15 februari. På flera håll hade det dessförinnan aldrig hunnit bli vinter enligt SMHI:s temperaturdefinition. I Växjö uteblev den meteorologiska vintern för första gången sedan mätningarna började 1858. SMHI
Men februari var inte bara mild. Ovädren Ciara och Dennis förde med sig stora nederbördsmängder, och även följande helg blev regnig. Särskilt västra Götaland och Småländska höglandet fick mycket regn. Vattendragen steg och översvämningar uppstod på många håll. Det var vatten snarare än snö som ställde till de stora problemen i delar av södra Sverige. SMHI
Mot slutet av månaden kom ändå ett tydligare vinterbesök. Kallare luft drog söderut och stora delar av Götaland fick snö. I Malmbäck på Småländska höglandet uppmättes 29 centimeters snödjup den 26–27 februari. Efter en så snöfattig säsong kom alltså en ordentlig påfyllning precis före månadsskiftet. SMHI
Samtidigt hade Katterjåkk 189 centimeters snödjup den 27 februari, det största som uppmättes i Sverige under december–februari. Nästan två meter snö vid mätplatsen, under en vinter som satte värmerekord. Det säger en del om hur lite ett enda riksgenomsnitt berättar om förhållandena lokalt. SMHI
VÅR REDAKTIONELLA BEDÖMNING
Vad betydde det för däckvalet?
För den som mest körde i södra Sverige skulle vi ge vinterdäckens våtgrepp ordentligt med utrymme i jämförelsen. Snöfattigt väder och återkommande regn gör det svårt att motivera ett däckval som nästan bara bygger på resultat på snö. Bromsning och köregenskaper på våt asfalt behöver också vara bra. Det är vår bedömning utifrån säsongens väderbild. SMHI
Men isgreppet gick inte att räkna bort. SMHI beskriver stora problem med ishalka i Norrland när nederbörden föll som regn eller underkylt regn. Där kunde mildluften alltså föra med sig nya problem, snarare än göra vinterkörningen enklare. SMHI
Dubbdäck har generellt bättre grepp på is, medan bra nordiska dubbfria däck kan ge likvärdigt grepp på snö. Samtidigt påverkas säkerheten av bilen, vägunderhållet och körsättet. Trafikverket framhåller att en bil med antisladdsystem och bra nordiska dubbfria däck har goda förutsättningar för vinterkörning i hela landet. En mild säsong räcker därför inte som argument för eller emot dubbdäck. Trafikverket
Vår slutsats: titta ordentligt på våtgreppet, men behåll kraven på isgrepp. Det är mer användbart än att bara konstatera att vintern var varm.